Så det är tur att man inte är konsult. Det var dock en dag i konferenssvängen. Orkar egentligen inte blogga, men den var bra.
Och musiken blir The Handsome Family.
Konsultens liv är hårt
september 7th, 2010En huskatt bloggar vidare
september 5th, 2010
Jag tar den sista kronärtskockan och rensar den, skrapar av köttet från bladen med tumnageln och hackar botten fint och så får alltihop dra med en trea grädde. De små skockorna skär jag i fjärdedelar och rostar i ugnen med olivolja och flingsalt. Jag kokar tjocka spaghetti från Verona och häller över kronärtskocksgrädden och låter det stå under lock och suga åt sig medan jag steker laxen.
När L vaknar är allt klart.
Efteråt sitter vi framför den öppna elden och delar en persika och de sista rutorna 85%ig choklad med havssalt.
Hon frågar om jag inte blir stressad av att hon gör saker medan jag bara vegeterar framför datorn. Jag svarar att det är en orättvis anklagelse, jag är en huskatt, jag vegeterar framför TVn också. Och långa stunder ligger jag bara på sängen och tittar på henne utan att göra något annat alls.
Hon säger att det gör henne nervös för det känns som jag vill ha något av henne.
Jag säger guilty as charged och lägger till att hon gärna får mata mig med nyskalade räkor eller handvarm köttfärs. Sedan stryker jag mig mot hennes ben och hårar lite på hennes finaste kavaj.
Det fulla servicepaketet
september 5th, 2010
L har haft en tung vecka och jag erbjuder henne det fulla servicepaketet. Det börjar med kalvkotletter, en pure på palsternacka och nykokta bönor som är så där perfekt al dente. Till det ett lätt pinot noir från Rhonedalen. Sedan en getost. Och så några avsnitt av Mad Men.
Vi gjorde det tillsammans och nästa helg blir det begravning.
Grejen med kronärtskockor
september 4th, 2010
L monterar ned avloppsrören och diskar dem. Jag frÃ¥gar varför hon inte ber mig om hjälp för jag är ju man och hon säger att alla hennes tidigare män varit opraktiska och handlingsförlamade sÃ¥ hon har lärt sig själv. Jag tänker, vad skönt att jag i alla fall rejtar en tvÃ¥a pÃ¥ handlingskraft och praktisk förmÃ¥ga – pÃ¥ den hundragradiga skalan. Men jag fÃ¥r i alla fall hjälpa henne att skruva ihop rören. När det är klart konstaterar hon lyckligt hur bra det lÃ¥ter när vatten rinner genom nyrena avloppsrör och det är dÃ¥ jag blir lite orolig.
Det här inlägget handlar dock om lukt.
När jag öppnar locket till kastrullen med kronärtskockorna jag kokade i går väller den fram. Det är något sjukligt faschinerande med lukten av kronärtskockor. De luktar höst, förruttnelse, kompost, blöt hund och kön. En sådan där doft som man dras till trots att den inte är odelat njutbar. Som ostron, tryffel, ovädrad garderob eller alldeles för gammal smutstvätt.
Vi köper ved. L köper ett kakfat. Jag köper lax och gladiolii.
Det här tycker jag om, gitarrer som tomtebloss i höstmörkret.
Sommarens sista tomater i NyTimes
september 4th, 2010
Aaah, New York.The last of the tomatoes are coming in now, wide and cracked, heavy with the captured humidity of passing summer, each one a Neruda poem shedding its own light, benign majesty. It is time to eat them, these sunsets of the season, then put away our flip-flops and face the fall.
Det låter ungefär så här.
Servitriserna är så glada att se oss igen
september 3rd, 2010
Dom säger att dom saknat mig och jag att jag har saknat dom. Så rekommenderar dom makrillen trots att jag säger att jag är immun mot makrill från matbespisningen och studentåren då konserverad makrill i tomatsås var det man överlevde på. Jag säger tran. Dom säger att jag har fel och eftersom jag aldrig lärt mig hur man säger nej till vackra kvinnor blir det makrill.
Nilson skrattar hela tiden men säger inget om sina framtidsplaner. SÃ¥ vi pratar gemensamma vänner, kvinnor, tyska nakenbadarstränder, skvaller, musik och konstaterar att vi lever i Asperger-Ã¥ldern där alla har en gärdsmygs attentionspan och alla behov ska tillfredställas här och nu. Han berätar att han varit pÃ¥ Sylt och att det var där Polanski spelade in ”Ghost Writer” eftersom han inte kan resa till USA.
Makrillen är grym.
Jag är inte helt övertygad av iphonens kamera dock men den är bara en 3GS.
Och så rekommenderar jag den här spellistan som bara innehåller bra låtar gjorda efter millenieskiftet.
Nu är vi med iPhone
september 1st, 2010
Work is the curse of the drinking classes
augusti 29th, 2010
Vi hade planerat en vit helg med mycket arbete.
Sju flaskor senare…
Som vanligt hade vi helt olika agendor. Jag ville hitta svamp, L ville ha en lång promenad upp på något jävla berg till en jävla sjö för hon är från typ Täby och naturen är något märkvärdigt medan jag är uppvuxen mitt i salladen och blir lite yr och tagen av för mycket syre och klorofyll så jag brukar föredra storstadsluft av den typ man kan se och nästan ta på.
Allt löser sig dock när vi får ett sms från Elias och Colette. Dom är tre minuter bort och dom har champagne. Plus kallt vitt. Plus att dom gör en raid in till Jonas och Maria och hittar parmigino reggiano och oliver och sedan poolar vi våra resurser och förflyttar oss ned till oss där det finns mera vin av varierande kvalitet och där jag har två ankbröst, det står stor en panna knaperstekta kantareller sedan lunch och där L tänder ljus och brasor medan Elias fixar polkabetor och Colette gör en palak paneer på egen färskost medan katterna leker med trollsländor och solen går ner och Elias visar ett trick med gräslök i fettet på ankbrösten.
På villovägar i svampskogen
augusti 29th, 2010
Det är konstigt med svamp. Kan kan gå långa sträckor utan att se en enda och sedan när man går samma väg tillbaka en kort stund senare hittar man hur många som helst.
Just det hände mig en gång i Östermalmshallen. Då hittade jag bland annat champinjoner.
Nu skulle vi ut i regnet pÃ¥ lÃ¥ngpromenad till hennes kantarellställen som alla ligger ensligt och otillgängligt lÃ¥ngt bort frÃ¥n närmaste tunnelbaneuppgÃ¥ng men jag sa ”Vad är det där” och pekade pÃ¥ nÃ¥got gult sÃ¥ hittade vi typ ett ton i kohagen brevid huset och stekte dem i smör med grädde och tog dem till lunch med stora tallrikar rykande nykokt färsk fettuchine.
En bit getost mitt i storskogen
augusti 29th, 2010
Det är mörkt när vi kommer fram. En nästan full måne skymtar bland molnen ute över Vättern. En mus skyndar över skogsvägen framför bilen, L svär för att ingen klippt gräset. Jag lastar in mat och hon tänder en eld i öppna spisen. Jag föreslår en bit getost och hon öppnar en nyzeeländsk pinot noir.
Naturligtvis fungerar bredbandet inte