Blå himmel

Blå pool

Rumpstek

Ryggbiff

Blandad sallad

Vi äger vid poolen, hon i sin leopardbikini, jag i mina rosa Björn Borg-trunks. De andra gästerna vet inte vad de ska göra av oss. Andra svenska par är tysta. Vi beställer drinkar, läser deckare och pratar hela tiden. Särskilt hon. Just när kommissarie Aurelio Zen börjar förstå att männen som försöker mörda honom inte kommer från den sicilianska mafian utan från hans egen rikskriminalpolis i Rom vänder hon sig mot mig och nämner sin middag med Tyler Brûlé.

Bara så där.

Jag frågar hur hon kan säga en sådan sak, förstår hon inte att han är planetens coolaste människa och jag har bögkompisar som skulle ge en arm eller fem år av sina liv bara för att få träffa Tyler Brûlé. Jo, säger hon. Men hon dejtade arvtagaren till ett schweiziskt familjeföretag som Tyler gjort ett jobb för och när det var klart och överlämnat blev hon medbjuden till den avslutande middagen i ett privat residens vid Genevesjöns strand.

Bara så där.

”Hur var han?” frågar jag.

”Väldigt vacker, men jag föredrar George Clooney”, säger hon.

Den kvällen åt vi var sin stor blodig bit argentinskt kött. Hennes var en ryggbiff och min en rumpstek och båda var utmärkta men rumpsteken var mörare. Vi åt bara kött. Orkade knappt röra salladen. Men vi delade en flaska malbec för hon förklarade att hon blir lycklig av malbec.

Det är bara några dar sedan, men det känns som ett annat liv i en annan värld och nu faller snön tung utanför mitt fönster och här är en sång som fångar precis hur det känns just nu.

Tags: Aurelio Zen, malbec, Michael Dibdin, Tyler Brulee

This entry was posted on måndag, december 21st, 2009 at 9:57 and is filed under State of the Onion, Vänner och Fiender. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.