Jag vaknar och kan inte stödja på höger fotled. Sedan ligger jag större delen av lördagen till sängs och det gör sjukt ont, smärtan sköljer över mig i vågor och jag får feber och frossa fram mot natten. Lakanen badar i svett. Natten innan har jag haft kramper i båda benen, men det här är något annat. Något värre.
Till sist åker jag in.
Jag brukar säga att det är så trist att gå till doktorn och få diagnosen ”inflammation” för man vill vara speciell, unik, inte ha någon vanlig svennebanan-åkomma och den här gången blir jag bönhörd med besked. Tre specialister lägger sina pannor i djupa veck och diskuterar. Ganska snabbt eliminerar de fraktur och blodpropp. Sänkan visar på en större pågående infektion och consensus lutar mot att det kan vara en bakterieinfektion i fotleden vilket den litauiska reumatismspecilisten påpekar är ”ett potentiellt livshotande tillstånd”. I Lithauen kanske, hoppas jag.
Dom tar ett odlingprov på ledvätskan. Är det positivt blir det operation i mitten av veckan.
Den colombianska ortopeden påpekar att jag ser ut som Peter Stormare. Jag säger att Peter är fetare och ortopeden påpekar att jag dessutom har mer hår.
Den venzuelanske medicinaren berättar att hans mormor brukade behandla värk med levande ljus för att driva ut onda andar. Jag ber om riktiga piller. Och hon litauiskan är spekulerar om trikiner. Hon säger att hemma i Kaunas brukade männen säga att det inte var någon risk bara man drack tillräckligt mycket, men när jag ber om recept på det har jag henne inte med mig.
Hur får man bakterier i en led? Dom säger att det kan vara en bieffekt av matförgiftning och jag hade en svår diarré med feber och halsont i början av veckan. Det var ju de där vildandbrösten men HC som tog två av dem märkte inget. Möjligen buffén på klassfesten förra lördagen.
Till sist får jag sprutor, smärtlindrande och dubbla antibiotikakurer och så skickar dom hem mig med kryckor och strikta instruktioner att komma in direkt om något blir värre eller om frossan kommer tillbaka.
Under tiden håller jag modet uppe med musik.
Du det där låter riktigt risigt. För 6 månader sedan vaknade jag själv med uppsvullen fotled och så ont i den att jag inte kunde gå men det visade sig vara en ”transient” infektion som gav utslag på reumatiska prover – vete fan vad det var men nu är det borta. Det var ingen hit så jag känner för dig.
Just nu känns det som jag svarar på antibiotikan.
Kära Erik!
Vicken internationell sjukhusvistelse.
Hoppas du piggar på dig men det lät verkligen inte kul.
Skönt att höra för mig att det antagligen inte var gräsandsbrösten då HC inte blev sjuk.
Och ja Herr Stormare är fetare.
Pigga på sig kramar från Fru Kotlett