Rakt genom dimman och hjortarna mot stan

November 26th, 2014

IMG_1075 IMG_1085 IMG_1087 IMG_1088 IMG_1090 IMG_1097 IMG_1121 IMG_1126 IMG_1129 IMG_10741crocsIMG_3210IMG_3203IMG_3207IMG_3215

Vi är på Öster Malma och handlar vildsvin till en middag, ett par rejäla sidor sidfläsk.

Deras chefsslaktare känner igen oss från den där kvällen på Lux och vi pratar lite, men mest om trikiner.

Lunchen är piccata på vildsvin respektive kalops på älg och jag undrar om det var ett misstag att klä barnet i hennes björnoverall. Nej säger en av jägarna, så länge det inte är varg är det tydligen lugnt och jag säger att det är tur för vi gillar varg. Vi bor nämligen på Södermalm och så länge man inte stöter på den på Nytorget är de inget problem.

Den lilla björnen sitter lugn och massakrerar metodiskt en småfralla.

På vägen tillbaka kör vi rakt genom en flock hjortar. Dom har stora vita prickar på ryggarna och verkar helt orädda. Jag säger till Honey att dom står där och undrar vart Börje tog vägen men honom åt vi upp på Lux härom veckan. Dom skulle bara veta.

När babyn somnar börjar hunden kvida där bak och jag säger till Honey att det är ett krig som förs på många fronter samtidigt och vi kan bara hoppas att hålla ställningarna.

Hela Sörmland ligger insvept i dimma och det luktar av barrskogen.

När vi kommer hem har vi fått ett presskit med tre sorters julskinka från Scan och det är trevligt men själv tycker jag nog att julskinka, den ska avsmakas varm kvällen före julafton. Men vi uppskattar gesten. Mer sånt.

Nu spelar vi musik för att slippa tänka på vintern som är på väg.

No tags for this post.

Jag måste helt enkelt vänja mig vid det…

November 25th, 2014

mont neckline reddress sardines sportsterfuckerdog trainwindow wonderw1 young ljusIMG_3080 IMG_3085

Jag går på VD-gala och jag går på Internet-konferens.

Jag har aldrig varit lika populär. Alla kvinnor skiner upp. Många kommer fram och pratar. Men det är inte mig dom gillar utan bebisen som återigen stjäl hela showen.

Bebisen älskar det.

Undrar vem av oss hon fått det draget från?

Under tiden spelar vi den här.

 

 

No tags for this post.

Jag tar en Kingfisher medan jag väntar

November 24th, 2014

artthief bboys coral edie group gum legs sleep tigergreen armazemIMG_3167IMG_3169

Den där förkylningen som jag gått och dragit på i tio dar är borta nu, fast inte helt. Den har hoppat över till Honey som är allmänt ur slag.

Jag har 37,5 deklarerar hon.

Jag säger att det låter som att hon fått en ovanligt allvarlig mancold.

Hon säger: “Hade jag varit en liten häst hade du fått bygga en lada så du kunde ta mig bakom den och avsluta mitt lidande”.

Kan det vara så illa?

Jag går till den lokala indiern och beställer något stark vilket är en lamm methi, en hot tandoori chicken, två vitlöksnaan och en Kingfisher medan jag väntar och medan jag dricker den somnar bebisen i sin babybjörnsele.

Hon håller på att bli tung.

Jag spelar musik.

 

 

No tags for this post.

Fejkon och annat trams

November 23rd, 2014

gulsplashbedsberlinbikeseatbonitosbrickbridgefailcatwomancretediveflash1chorizo

Pampadam mina vänner och ovänner!

Det här är det äckligaste jag ätit på år och dag.

Hot Chörizo!

Jag berättade väl att vi hittade sjukt goda amerikanska vegokrovar i New York gjorde på vetegluten och att jag bestämde mig för att försöka göra något liknande själv, förhoppningsvis ändå godare. Jag tänkte bara att jag skulle siza upp konkurrensen först får jag tog en sväng förbi Gryningen och Goodstoe och handlade på mig en del saker som inte såg helt ut som de var tappade i farstun.

Oh hur fel det skulle visa sig att jag hade.

Vi började med Hot Chörizo till gröna soyanudlar.

Till att börja med stekte de inte riktigt. Det var mera som de torkade ur i stekpannan. Jag tog en tugga och det smakade damm och starkt men inget annat, men jag tänkte att jag säger inget för Honey kanske kan äta det här. Honey tog sin tugga och sa “Den smakar hö”. Sedan vägrade hon äta mer men jag tycker att hon var för snäll. Den smakade så som det luktar på höskullen på våren när allt hö är borta och det bara finns lite skräp i hörnen kvar. Plus starkt. Och inte ens det starka var gott utan det smakade bara billig chiliolja. Och det var uppenbart att den produkt de försökt efterlikna var skinnfria hotdogs men eftersom det är något vi aldrig skulle äta, varför då ett dyrt vegetariskt försök att efterlikna dem. Jag menar, originalet är ju inte kött utan köttprodukt.

Så jakten går vidare.

Och jag gillar gitarrspelet på den här.

 

 

No tags for this post.

Kött the fuck up, brukar Tomas säga

November 21st, 2014

balljumpblueballsdrownedflatironfotmama2nudelacepoolsidesinatraSteaminTheSnowuwaterIMG_3052 IMG_3043 IMG_3041IMG_3142IMG_3148IMG_3032

Äntligen var köttlådan här!

Honey bröt upp locket och där låg dom, en massa bitar av Berta. Det var short ribs, ett rostlock med kappa, en flank steak, en flap steak  och så en stor bit top blade, totalt nästan fem kilo.

Mårdstorp styckar på ett eget fransk/amerikanskt vis och till skillnad från svenskar som gör färs på ungefär halva djuret blir det köttstycken av i stort sett allt. Dom är snälla människor som föder upp sina djur på rent naturfoder och de bästa delarna går till Stockholms finaste krogar. Bertas ädeldelar hamnade till exempel på Matbordet hos Mathias Dahlgren nu i dagarna för sådant här kött är en händelse i sig.

Första måltiden: Vi kastade in ribsen och rostlocket i ungnen på låg värme och gav dem ett halvt dygn. Latinos som kallar rostlock för picanha använder det som grillkött, de grillar biten hel och skär upp den vid servering. Vi tänkte använde tunna bitar i tacos ihop med strimlor av ribsen eftersom det var väldigt mycket av universums gulaste smarrigaste djurfett på ribsen och vi kände att allt det fettet behövde ett renare kött för att vi inte skulle dö av infarkt på platsen. Så åt vi det, som tacos med koriander, lime och en salsa på tomatillos. Inget mer. På riktiga majstortillas som vi fuskat och köpt på La Neta. Enkelt, det var det godaste kött jag ätit. Och när jag säger godaste menar jag något som var näst intill en religiös upplevelse.

Andra måltiden: Det som blev över snacksade jag upp under det kommande dygnet.

Tredje måltiden: Flapsteaken, som heter bavette på franska, försvann av bara farten och jag glömde ta bilder på den, men utseendemässigt var det ingen större skillnad mot flaksteken. Den hade lite grövre muskelfibrer, var lite lösare och lite mer marmorerad.

Fjärde måltiden: Flanksteken undvek vi att krångla till på något sätt. Har man ett fantastisk kött ska man göra så lite som möjligt med det. Vi skrämde det bara lite i stekpannan och åt med en guacamole och lite grön sallad. Titta på den. Titta bara på hur det här köttet ser ut. Titta på färgen! Honeys föräldrar hade en flaska Allesverloren som vi “lånade” och det är ett riktigt håll käften-vin men det klarade knappt av att hävda sig mot det här köttet.

Det vi har kvar är den där biten top blade som heter bogbladslock på svenska men som är en av de där styckdetaljerna som nästan alltid blir köttfärs i Sverige eftersom det går en sena rätt genom den och det har en tendens att göra folk som inte riktig vet vad de sysslar med nervösa. Synd, för det är ett mört och smakrikt kött.

Så snart jag hämtat mig ska jag berätta vad vi gjorde med den.

Undrar vad Mathias gjorde av sina delar?

Musik så länge.

 

 

No tags for this post.

Kort rapport från ett knivsläpp på Söder

November 20th, 2014

dogcollar pablop painpain sparvar spiderman starrun stripes tbear tits window bunniesIMG_3134 - KopiaIMG_3135 - KopiaIMG_3137 - KopiaIMG_3139 - KopiaIMG_3140 - Kopia

Vi var sena, typ fyra timmar, för vi hade varit på en fin restaurang och styckat en hjort, men när vi svängde förbi var folk kvar så vi gick in.

Södermalm hösten 2014 – vår kompis Shane Schneck hade releasefest för en smörkniv i limited edition. Vi fick exemplar 3 av 100. Grymt snygg. Han har gjort skärbrädor också och de är ett samarbete med Petrus bageri och alla grejerna är sjukt snygga och ni borde köpa på er ett lass och ge bort i julklapp till alla människor ni tycker om.

Ändå, jag inser nu att jag är en person som åker direkt från styckningen av en nyskjuten hjort till releasefesten för en limited edition-smörkniv och jag får en lite obehaglig känsla av att någon skulle kunna använda just mig som slagträ i någon debatt och att det inte nödvändigtvis skulle vara till min fördel i så fall.

Hur som helst, jag trivs i de delar av Sverige där Fi och MP fick egen majoritet tillsammans i senaste valet. Låt oss för enkelhetens skull kalla denna exotiska region för Smörknivsöder. Det är en del av Sverige som inte riktigt är som resten, men det är å andra sidan inta andra delar heller.

Och som Peps Persson brukar säga, vem faen vill vara ett föredöme!

Vi spelar något lågmält på vägen hem.

 

 

No tags for this post.

Stökerian har öppet i natt – igen!

November 19th, 2014

latex panam pool serge smokerhat sssh triboro undress untitled68 windfarmIMG_2847

Jag berättar för Honey att den lilla rödhåriga flickan legat och sparkat på mig hela natten så att jag fått balansera längst ut på kanten i sängen. Konstigt, hon har gjort exakt samma sak med mig på andra sidan, säger honey och det går upp för oss att den lilla saken börjat sova på tvären i vår säng.

Det börjar nog bli dags för henne att få en egen säng.

Bilden föreställer porkbuns från Ljunggrens som smakar bra även om bunsen inte är några riktiga buns utan mera små bleka frallor som dom kluvit på mitten.

Bandet spelar upp.

 

 

No tags for this post.

Hamburgerliv i ytterförorterna

November 18th, 2014

artnude ashland babyplane bombayrain copenhagen cramps darkface fejs hov ladygun skylineIMG_3156

Men varför i heliga Guds namn ligger dom där ute?

Kanske för att Telia har sitt jättekontor bredvid.

Mårten och plockat upp mig på Söder och vi har kört genom duggregnet till Farsta eller något liknande ställe ute i de Södra förorterna där anständigt folk ändå aldrig är och vi stannade och parkerade utanför Rikets Sal och jag sa najs, jag trodde vi skulle till Bunmeatbun, stället som påstås konkurrera om tungviktstiteln som stans bästa burgerhak och jag tar deras beach Town BBQ med 5 kronor extra heat.

Han tittar förväntansfullt på mig och frågar vad jag tycker. Jo, det är en väldigt bra burgare men är den värd tjugo minuters bilresa i regn. Njaa…

Jag gillar att dom bara gör tre burgare för det borgar för seriositet. Deras bröd är sjukt bra. deras fries är krispiga och fina men jag vill nog ha dem aningen brunare och medan det är en fin burgare så har den inte riktigt den där explosionen av köttsmak som jag tycker en bra burgare ska ha. Det ska liksom märkas att man tar en seg gammal ko i munnen.

I slutänden är det dock avståndet den stupar på. Jag är då killen som föredrar Prime som ligger ett kvarter bort framför Flippin som är på andra sidan city sju tunnelbanestationer bort och Fasta, ja det finns väl knappt på kartan då men har man vägarna förbi.

Gud, det här blev ju en krogtest och Bacon ska inte testa krogar.

Nu får jag skärpa mig.

Och spela den här.

 

 

No tags for this post.

Synd bara att något vackert behövde dö

November 13th, 2014

droidslakesidemadgesommarnattvulkanerIMG_3088IMG_3090IMG_3093IMG_3096 IMG_3112 IMG_3115 IMG_3119 IMG_3120 IMG_3123 IMG_3127 IMG_3129 IMG_3132IMG_3098 - Kopia IMG_3108 - Kopia

Det hängde ett dött djur från taket.

Det stod en skäggig man med camojacka och stor kniv mitt i rummet.

Bäbin som också hade camojacka kände sig som hemma.

Vi var på Farmers Dinner på Lux och dom hade bjudit in tre av sina leverantörer, Ulrika från Forsbergs i Östhammar som odlar underbara ekologiska grönsaker, Marie från Löfsta Herrgårdsmejeri stod för ostar och smör och så slutligen Pontus från Öster Malma viltslakteri. Dom skilde sig ganska mycket från gästerna om man så säger. Dom skilde sig ganska mycket från varandra också men pratade man lite med dem var det trevliga människor allihop.

Pontus var han i skägg och camo.

“Nu får ni samlas här borta”, ropade han, snurrade på dovhjortshinden som sköts i fredags, drog kniven och började visa för matgästerna hur man skar loss filen, biffraden och slutligen hur bakbenet togs loss och delades i innerlår, ytterlår, fransyska och rulle. Han förklarade det där med dygnsgrader och hängning, att 4 dar i tio grader ger 40 dygnsgrader vilket betyder samma sak som tio dar i 4 grader, eller för den delen fem i åtta. Hängde ni med där, ni behöver kanske bara komma ihåg att efter 40 dygnsgrader får ni ingen mer effekt på mörheten och runt 60 eller mer tar man en chansning på att det kan börja dyka upp icke önskvärda smakeffekter.

Han stod där och skar och alla kroggästerna stod runt omkring och filmade med sina smartphones och jag vet inte riktigt varför men det kändes som att det hände något där på vår bekostnad och jag var lite glad att ingen filmade oss alla.

“Det här kommer ni att få äta senare i kväll”, sa Pontus.

Då sov bäbin på mitt bröst.

Om vi tar bilderna från toppen är det först två skivor av rökt dovhjortshjärta.

Lux surdegsbröd och Löfstas färskost. Dom har 16 jerseykor, tre fjällkor och ett 70-tal mjölkande getter och alla deras djur lever på gräs vilket gör att mjölken får en annan kvalitet även om volymerna blir lite mindre. Förklarade dom.

Sedan kom dovhjortshinden som nyss styckats franför våra ögon. En tartar med späd purjo, viltfondkräm och syltade fläderbär.

Varm Kvarnhagenost med rökt dovviltstek och syrad morot.

Under de där skivorna med jordärtskocka och frasig brysselkål finns en mör liten bit sidfläsk från vildsvinsgylta vilket är en ung vildsvinsflicka som inte fått komma till än, om ni undrar. Hind, gylta, kalv, vi äter bara småbrudar här i kväll verkar det som. Jag säger till Honey att allt det här är väldigt gott och det representerar stockholmsk restaurangmat när den är som absolut bäst så här sent på hösten 2014 men jag saknar de där vansinniga kombinationerna som taco med grisfot och svart kaviar som vi fick på Mission Cantina. Och dom har ramslöksbär på den här gyltan men det kommer att komma en punkt när udda små bär, kvistar och rötter tar slut och då har det nordiska köket nått vägs ände.

Till nästa rätt får vi havrerot. Point taken.  Havrerot ser ut som en blek morot och smakar som en svartrot och den är liksom ingen sensation i sig förutom att den är en nyhet, men dom har gräddstuvat den väl ihop med Karl Oskar-ost och serverar den till örtrostat kronkalvytterlår och brässerat dovhindlägg.

Jag missade att ta reda på vilka ostarna var, men jag tror att det var Löfstas vita caprin, deras kumminost, en väldigt väldigt smakrik blåmögelost, en gul hårdost som påminde om svecia med var lite krämigare och en vit hårdost på get som nog var min favorit och tydligen Honeys också för vi började nästan slåss om den.

Pontus kom förbi. Vi frågade honom vad som händer med resten av djuren, det vill säga allt som inte är ädeldelar och går till finkrogar? Typ kinder, lever, njurar, svansar, ribs. Han sa att inälvorna ser dom aldrig till för det dom får in till slakteriet brukar vara urtagna kroppar. Problemet med inälvorna är att de ofta blir dåliga väldigt fort, men själv gillade han leverpastej på vildsvinslever. Andra delar som fötter, där är problemet att det inte är så mycket mer än senor och skinn på dem. Jag menar, det är ju inte så mycket mat på en grisfot men på en vildsvinsfot är det märkbart mindre att äta, i det närmaste ingenting.

Vi bokade dock en vildsvinsida för ett kommande pork-buns projekt.

På vägen ut ser vi Pontus gå till sin bil.

Hans är givetvis en stor fyrhjulsdriven truck men Honey är besviken att han inte har ett rack med gevär bak på hytten.

Vi spelar den här för Pontus, Marie och Ulrika.

No tags for this post.

Varför är det så omöjligt att sälja kål

November 12th, 2014

babefireIMG_3026catsmalldarkgirlgnomeIMG_1760IMG_29551katten1complex1horsesIMG_3055 IMG_3056

Det går inte.

Vi har testat så vi vet.

Honey frågar varför det inte är några som vill komma på hennes hemmarestaurang och jag säger att det är för att hon annonserat att det blir kål.

Det har bara hänt en gång tidigare och då hade hon också kål.

Kål är en no show.

Här om kvällen var det korv med mos och då var det fullt.

Kål däremot är det ingen som är beredd att gå över gatan för. Då hade Honey ändå gjort något som på 80-talet skulle kallats symfoni på kål. det var rostad blomkål med västerbottenost, det var stekt röd grönkål med tärnad pancetta och så den verkliga showstoppern, grillad brysselkål med miso-hollandaise men nu är det nog så att kål har väldigt dålig pr.

Nästa dag tar jag ett hårdkokt ägg med en sväng av den där sjukt umami-mättade misohollandaisen till lunch.

Titta hur vacker den djupa gula färgen är.

Titta!

Och lyssna!

No tags for this post.

Bloggtoppen.se