Alla de försvunna italienska pizzabagarna

July 14th, 2015

IMG_5558 IMG_5568 IMG_5446 IMG_5447 IMG_5451 IMG_5453 IMG_5477 IMG_5478 IMG_5479 IMG_5481 IMG_5487 IMG_5499IMG_5653IMG_5655

När det börjar regna tar vi borden, flyttar in under träden och festen fortsätter.

Det är lördag.

Vi sitter ute på Bananas och vi är ett stort gäng. Vi firar Honeys födelsedag.

Det är hennes vänner och mina, barn, gudbarn, kompisar och Idha är där, hon som är hubby med Kuba som har stället och hon berättar hela historien om hur dom köpte vedugnen i Neapel och hur det kom upp en crew som byggde den och eldade in den i fyra dygn. Problemet var inte ugnen, det var pizzabagarna.

Den första försvann spårlöst.

Den andre förklarade att han måste åka hem för han längtade efter mamma vilket är en fullständigt relevant förklaring för en vuxen italiensk man.

Den tredje dök aldrig upp över huvud taget.

Nu flyter dock allt och pizzan är to die for. Tomatsåsen är till exempel makalös och den är väldigt viktig för en pizza. Vi frågade Kuba vad hemligheten var med den och han svarade “tomater”.

Bara en sådan sak.

Så där satt vi under träden, åt charkisar och pizzaslices som alla delade på och jag kom på mig själv med att jag lutade mig bakåt och tog in hela scenen. Sonen satt och pratade med en kompis till Honeys gudsöner. Mina vänner pratade med hennes. Honey satt och skrattade med min äldsta dotter. Barnflickan passade bebisen som snart är så stor att jag inte kan kalla henne bebisen längre. Det var en väldigt lycklig scen och jag behövde inte göra något för att regissera den, den spelade liksom bara upp sig av sig själv.

Precis så som livet ska vara.

Och då kom ett stort och väldigt oväntat lugn över mig och jag tyckte att jag hörde barden sjunga bara för mig

“And the blessings come from heaven
and for something like a second
I’m cured and my heart
is at ease”

På det tog jag en djup klunk av det halvmörka tjeckiska ölet som heter Bernard, lyssnade på ljudet av regnet ovanför och lät allt vara som det var.

Musik på det.

                                                 .

No tags for this post.

Vi lyssnar alla på samma regn

June 26th, 2015

lashes lastlightblenhemblondemirrorbananadisk laundry legs3 india kaffe kattrumpan kiss kisskiss koppla kualalumpurIMG_3813IMG_3814

 

Mot mumindalen, men först en bimbimbap.

Det är fredag. Honey lämnade bebisen på dagis nyss oh nu har hon dagens första möte. Jag jobbar undan en massa saker och ringer irriterade samtal till dom som står för vårt bredband, ger upp och provar lite kläder i stället. Det blir ett par camomönstrade snickarbyxor från Kennedy Denim i LA och en gammal hoodie från Crooks & Castles.

Om några timmar ska vi hämta Sofie och åka till hennes stora gröna snickarglädje i en mumundal nära stan och vi tänkte köpa frysta croisenter på Picard och merguez-korv till bebisen för bebisen älskar kött i allmänhet och starka korvar i synnerhet.

Men först svänger jag förbi koreanen på en bimbimbap, en av dessa rätter som aldrig blir riktigt bra om man försöker göra dem själva främst för att det är så sjukt många ingredienser i dem.

Musik på det.

                                   .

No tags for this post.

Nä nu måste jag verkligen komma igång igen

June 24th, 2015

IMG_5108 IMG_5109 IMG_5111IMG_5215IMG_5213 IMG_5119 IMG_5120 IMG_5121 IMG_5122 IMG_5139 IMG_5140 IMG_5142 IMG_5150 IMG_5154baconroll

Efter fem år tog jag en paus på två månader.

Det fanns ingen tanke, det bara blev så. Men nu när ett stilla regn faller över Södermalms höjder tyckte jag det var dags att kicka igång igen för det är inget som hänt, det var bara så att det kändes skönt att inte skriva något men härom kvällen hittade jag en skön skön mängd med så väldigt vackra bilder och då kände jag att jag måste få visa dem.

Även om jag inte har något av substans att säga till dem.

Titta på dem.

Så ser baconishness ut sommaren 2015.

Dagens låt är vald av min vän popstjärnan. Han var på Waterfront och såg honom veckan före midsommar men jag var det inte.

Lyssna här.

.

No tags for this post.

Det blev lite för många högar för mig

May 2nd, 2015

piegrl pingis leggz lighthouse marilyn minen mistsheep moscow nymfbad nystreet2015-05-01 12.23.512015-05-01 12.23.59

Vi hämtar Johanna från tåget. Hon kommer ut från Möllan och vi ska rå om henne ett dygn. Sedan tar Möllan över igen.

Hon har just lagt ner sitt band och hon skulle vilja ha hus här men säger att hon bara ska gifta sig rikt först.

Jag pekar ut husen och berättar vem som bor där. En kille som är landets främste expert på datasäkerhet och som kanske eller kanske inte pensionerat sig. En byrådirektör på skolverket. Basisten i legendariska malmöpunkarna Problem. Rosentalibanerna. En före detta ams-chef. En före detta finanschef på ett maktbolag. Han som skapade Scan. Hon som producerar TV. En före detta etableringschef på IKEA. En före detta marknadschef på en livsmedelsjätte. Och på gården där borta, Internets svärfar.

Vi åter pizza på Apotekarens Trädgård. Honey och Johanna delar en margherita på glutenfri botten. Bebisen och jag en bianco med potatis och pancetta.

Vi åker och handlar rapsolja på en gård i Gunnarshög, någonstans mellan Hammenhög och Arnshög och jag säger att det är för många högar att hålla reda på, det är därför jag inte hittar.

Gårdsplanen är gigantisk och butiken sprillans. Vi är enda kunderna och tjejen bakom disken kommer in på ett sätt som får det att kännas som hon suttit på lagret och hånglat med någon av drängarna när vi kom och avbröt. Lite irriterad och generad på samma gång.

En väldigt gammal man kommer utstapplande ur bostadshuset och vi kör snabbt, innan han hinner börja orera över att vi ställt oss på handikapplatsen. Man brukar kunna göra sånt här ner. Om någon gnäller säger man bara att man är stockholmar och att det är att likställa med att vara förståndshandikappad och då skrattar lapplisorna och river böterna.

Jag har varit med om det flera gånger.

Musik på det.

                                        .

No tags for this post.

På åkern bredvid står pianot kvar

May 1st, 2015

whitegrl volvogrls sleepkids smokzgrlz spotbanana stoneh tankgirl ufoabduct umbrellalndn walkwallIMG_4840IMG_4842IMG_4843IMG_4845IMG_4849IMG_4851

Vi har något vi kallar Österlenkoman. Den kommer andra kvällen här nere. Första kvällen är man alltid stressad och har stan kvar i sig och körningen ner i kroppen men andra kvällen lägger man sig tidigt och somnar i samma ögonblick som huvudet träffar kudden och sedan vaknar man ett halvt dygn senare efter att ha varit i ett svart drömlöst hål någonstans.

Honey drar på bebisen galonbyxorna, greppar maskrosjärnet och säger Kosläpp!

Det varar så länge det finns några maskrosor kvar i gräsmattan.

Helvete vad mycket lärkor det är där uppe ovanför oss.

Vi vispar ihop en sallad på kycklingresterna och sedan åker vi hem till mina gamla grannar Hasse och Gittan och dricker luwak som är det där kaffet där små djur har ätit och sedan bajsat ut bönorna. Alla blir lite besvikna för det är i princip bara ett väldigt milt kaffe men vi enas om att mildheten är grejen.

Sedan plockar dom fram husets vin. Husets vin är gjort i huset på druvor dom odlat bakom huset. Dom har ett tiotal stockar och får ut ett tjugotal flaskor och Hasse braskar men det är faktiskt ett riktigt hyffsat vin nature. Lite mjukt och lätt trots att det är väldigt mättat av färg, och som alla naturviner, mera druvnära än vad man är van att viner ska vara.

Vi dricker upp flaskan, pratar lite med grannen som har ett piano stående på ägorna och så tar vi småvägarna hem.

Musik på det.

                  .

No tags for this post.

Nere på Österlen igen

April 29th, 2015

outlookNY pinkcig scarface scarlet tankstop trainride trig1 walkballon wavemountain leandack tankfull

Det blir en lång körning genom natten.

På väg mot Kristianstad frågar Honey om jag behöver något och jag säger att en negroni skulle sitta fint. Finns det något ställe efter vägen som kan göra sådana?

Oklart.

Brösarps Gästis är mörkt och nedstängt.

Där passerade vi Kivik. Jag säger att här framme kan vi ta till höger och åka till kusin David eller till vänster till Ulf Lundell och båda klarar troligen av att blanda bra negronis.

Svärfar sover.

När vi vaknar skiner solen över åkrarna, lärkan slår sin drill i skyn och i fjärran är Bornholm omgivet av fartyg och sånt och bebisen är på sitt absolut bästa och mest underbara humör.

Honey hittar en stor lokaluppfödd kyckling inne i stan, plockar en hink nässlor och så hittar hon vi flaska Collavery längst inne i kylen och så är vi igång.

Musik.

                                            .

No tags for this post.

En lång nattkörning söderut väntar

April 28th, 2015

1swcar IMG_4708 mcgirl nightdrive policecar tornado ufonroad uwwalk walkdist wincar 1carpizza 1bilsemester

Louis C K har en rutin om allt som måste göras innan han kan åka med familjen på semester och förberedelserna slutar när allt är packat i bilen och han stänger dörren för sin fru och vandrar runt motorhuven till förarsidan för att sätta sig bakom ratten och den vandringen säger han, den är min semester.

Nu åker vi.

Nattkörning över småländska höglandet är min OS-distans.

Musik på det.

                                     .

 

No tags for this post.

Nej, hamburgare är inte en hårvårdsprodukt

April 23rd, 2015

bananamourslingshot memine nyglasses seajump turtledive underskirtzz walksomke valleygirl yellowblackIMG_4711IMG_4714IMG_4721IMG_4723

Jag försöker förklara det för bebisen.

Hon kunde inte bry sig mindre.

Hennes mamma konstaterar att den tiden när vi utan större problem kunde ta henne på restaurang för att äta mat, den är nog förbi och nu är det nog så att vi är helt beroende av att omgivningen fokuserar på hur sjukt söt hon är och har överseende med resten. Plus att bordsgrannar bevakar sina kläder, väskor och väljer att ha allt mitt på bordet.

Golvet är bäbins.

Vi är på Griffins där Arla lanserar två nya hamburgerostar inför grillsäsongen och Christian Hellberg bjuder på tre olika sliders som han komponerat. Den första är en burgare på putsbitar av entrecot med blåmögelost, baconmajonäs och portvinskokt lök och den är både speciell och grym. De andra är en viltburgare med sidfläsk, timjan och enbärskräm och så en kycklingburgare men en chilimajo. Och ja, de är goda burgare men de kan inte jämföra sig med den första och osten försvinner lite i helheten.

Christian kommer förbi och ber om vår feedback. Jag säger att baconmajon har hon i håret, chilimajon har jag över framsidan av min skjorta och den portvinkokta löken har hon fått in innanför sina kläder och nu har hon portvinskokt lök på ställen där ingen ska behöva ha portvinskokt lök. Frånsett det var det dock utmärkt.

Båda ostarna finns i handeln från vecka 20 och se till att ni får med broschyren med Christians recept.

Musik mina vänner, som Plura skulle ha utbrustit.

                                                                                                                 .

No tags for this post.

Det låg en bok där i en goodiebag

April 21st, 2015

fiskarfolllowwateranoukabfoldcatbuneatmeeggbreakfirehairIMG_4673 IMG_4675 IMG_4677 IMG_4678 IMG_4680 IMG_4681

Det var ett väldigt konstigt event för något norskt el-bolag med miljöprofil och jag begrep ärligt talat inte riktigt varför vi var där men dom bjöd på grönsaksjuicer och en nudelsallad och hade Renée Voltaire som inbjuden talare.

Bara liksom för att förvirra och göra allt ändå otydligare hade dom chips och Coca Cola också och skålar med små gröna gelegrodor, kanske för att någon kände att det gröna stod för miljö. Vad vet jag. Vi satte oss längst bak och vi satte i the Rock n Roll Hall of Fame en trappa ner i Abba-museet.

– Vi kunde väl ha fått var sin Bennyburgare, sa Honey medan bebisen tog över tillställningen och charmade alla. Hon fick till och med ett omnämnande i introduktionen. Bebin alltså. Hennes huvud är snart lika stort som mitt.

Det var första gången jag hörde Renée Voltaire. Modevärlden är full av regler, rätt och fel, stänghet och förhållningssätt. Inredning däremot handlar bara om att det ska bli snyggt och trevligt och där finns inget rätt eller fel. Och Rene Voltaire är en inredningsperson. Ooooh, jag tycker ni ska prova. Testa det här. Man kan göra si eller så. Det här gillar jag. Det där fungerade inte för mig men låt inte det avskräcka er från att testa för ni kanske gillar det. Ge det en chans. Pröva. Varför inte.

Vi blev lite kära, men attityden går inte hem överallt.

En dam ställer sig upp och fräser “Hur kan du göra mandelmjölk, vet du inte hur mycket vatten som går åt för att odla mandel!” Ööööh nä.

“Kinesiska chiafrön! När vi har så mycket fina inhemska grönsaker som potatis! Kina är verkligen en no-no!”

Det var då jag började se mig om efter en bennyburgare.

När vi kom ut hade det just regnat.

Vi tog dagens sista djurgårdsfärja till Slussen och regnovädrets mörka moln hängde som en tillrättavisning över Gamla Stan.

Köp Renées bok. Den är ganska underbar och förlåter en hel del.

Fast ni behöver inte om ni inte vill. Den fungerade för mig dock.

Den här också.

                                                        .

No tags for this post.

En del flickor är större än andra

April 20th, 2015

brkfastart2art5biggirlsblackravensbokstupbottomfiskb-reelIMG_4691IMG_4700 IMG_4693 IMG_4696 IMG_4697 IMG_4699

Jensan kallar koreansk mat chosefri och rättfram.

Det är på pricken. Jag tror aldrig jag varit på något ställe i världen där vanlig mat ser så god och inbjudande ut.

Och Jensan, det är han den där killen i glasögon och bångstyrig lugg på omslaget som inte ser så där värst koreansk ut.

Han skriver väldigt bra och det här är på flera sätt mera en kokbok att läsa än en att laga mat ur, bland annat för att all asiatisk matlagning kräver att man ska kliva in i ett helt nytt ekosystem av råvaror, kryddor, såser, verktyg och tillbehör. I Koreas fall är det främst kimchi som man helst ska göra själv men som tar ett par veckor att få till. Får man till den blir den fantastisk men det krävs mer än kål, chili, ingefära, vitlök och jäsning. Den bästa kimchi jag ätit har varit just hemgjord av min koreanska yogainstruktör men jag har ätit den som hennes gamla koreanska mamma gjort också och mamma har en hemlig ingrediens – spad från surströmming. Den var – ahem! – speciell!

Den koreanska mamman är dessutom väldigt präglad av de svåra åren efter koreakriget och det finns en massa saker som hon vill ha på det sätt de var då, inte så som de är nu. det betyder bland annat att hon vill ha chilipasta som är ett par decennier gammal så att den oxiderat och blivit alldeles svart. Återigen är smaken – ahem! – speciell.

Någon sa att koreaner är asiens finnar. Lite större och bullrigare än kineser och japaner. Och likheterna finns där. En kille jag satt bredvid på ett plan från Seoul en gång berättade att de båda språken faktiskt är släkt, inte så att man förstår varandra men de tillhör samma språkfamilj med ett ursprung någonstans i Altaibergen i en dimmig forntid.

Men nu kom vi väldigt långt bort från Jensans bok. Köp den och börja med kimchi. Det är för Korea vad ketchup är för USA fast mycket trevligare. Korea ÄR kimchi och faktum är att landet är insvept i en miasma av kimchi. Man kan se den när man kommer in för landning. Den ser ut som ett lager av smog upp till 4 000 meters höjd men den är inte någon smog, det är bara kimchidoft.

Love it!

Nu spelar vi något passande på det.

                                                .

No tags for this post.

Bloggtoppen.se